Vad är samarbetssamtal?

Samarbetssamtal för att nå en överenskommelse

Domstolen är skyldig att försöka få föräldrarna att nå en samförståndslösning (överenskommelse) om barnets vårdnad, boende och umgänge. Det är vanligt att tingsrätten redan vid det första sammanträdet för muntlig förberedelse försöker få föräldrarna att träffa en överenskommelse. Om det inte lyckas kan domstolen rekommendera föräldrarna att delta i samarbetssamtal och bestämma att kommunens familjerättsenhet ska erbjuda föräldrarna sådana samtal.

Samarbetssamtal är frivilliga. Båda föräldrarna måste därför samtycka till sådana samtal för att det ska bli aktuellt. Samtalen är kostnadsfria. De leds av en person med stor erfarenhet av vårdnads-, boende- och umgängestvister; det är ofta en vidareutbildad socionom. Det är vanligt att man deltar i ett till fem samtal.

Samarbetssamtal är ofta en bra väg för att försöka hitta en lösning som båda föräldrarna känner kan fungera för barnet. Det är i princip alltid bäst för barnet om föräldrarna, i stället för domstolen, bestämmer hur vårdnaden, boendet eller umgänget ska se ut. Det beror naturligtvis på att det är föräldrarna som känner barnet bäst. Många barn har dessutom lättare att förstå varför saker och ting ska vara på ett visst sätt om föräldrarna kan motivera det med att de har bestämt att det ska vara så. För barn är det många gånger svårt att ta till sig att en för dem helt okänd person, en domare, har bestämt var barnet ska bo eller hur barnet ska träffa sin förälder. En rättslig process tar dessutom lång tid och kan stressa barnet. Det går inte heller att förutspå hur domstolen kommer att besluta i de tvistiga frågorna. Det kan skapa en känsla av otrygghet hos både barn och föräldrar.

Hur går samarbetssamtal till?

Samtalsledaren hjälper föräldrarna att genom strukturerade samtal komma överens om vad som ska gälla för barnets vårdnad, boende, umgänge. Barnets bästa – inte föräldrarnas bästa – är alltid i fokus.

Samtalsledarens uppgift är inte att fatta beslut om vad som ska gälla för barnet. Uppgiften är i stället att stödja föräldrarna i deras samtal så att de kan hitta en samförståndslösning som är till barnets bästa och som de båda kan godta. Sekretess gäller för samtalen. 

Samarbetssamtalen leder till en överenskommelse

Om föräldrarna enas om en lösning vid samarbetssamtalen så kan familjerätten hjälpa föräldrarna att skriva ett avtal där överenskommelsen framgår. Om överenskommelsen inte är uppenbart oförenligt med barnets bästa så godkänner socialnämnden avtalet. Avtalet blir då juridiskt bindande på samma sätt som en dom.

När domstolen har fått del av avtalet, kan den rättsliga processen avslutas. Det betyder att den rättsliga tvisten blir mycket kortare än om domstolen ska döma i målet. Att processen avslutas snabbt är vanligtvis bra för såväl barnet som föräldrarna.

Det är också möjligt att, i stället för att sluta ett avtal som socialnämnden godkänner, få redovisat utfallet av samarbetssamtalen till tingsrätten, och sedan träffa själva överenskommelsen i domstolen. Om rätten anser att överenskommelsen är förenlig med barnets bästa meddelar domstolen en dom som är i överensstämmelse med överenskommelsen.

Samarbetssamtalen leder inte till någon överenskommelse

Om föräldrarna inte lyckas komma överens under samarbetssamtalen redovisar samtalsledaren utfallet till tingsrätten. Den rättsliga processen fortsätter då och det kan bli aktuellt med ytterligare sammanträden i domstolen och eventuellt också att göra en vårdnads-, boende- och umgängesutredning. Det är sannolikt att tvisten då fortsätter under ytterligare ungefär ett år.