Vad innebär ett fängelsestraff?

Fängelse döms ut på viss tid eller på livstid. Ett tidsbestämt fängelsestraff är normalt sett minst 14 dagar och som mest 10 år. För ett en del brott, som har fängelse på livstid i straffskalan, är det maximala tidsbestämda fängelsestraffet 18 år.

Hur lång tid avtjänar man?

Som utgångspunkt avtjänar du två tredjedelar (2/3-delar) av det tidsbestämda fängelsestraffet, men alltid minst trettio dagar. Du blir därefter villkorligt frigiven. Den villkorliga frigivningen från fängelsestraff kan skjutas upp om du har misskött dig allvarligt under tiden som du avtjänat straffet.

Exempel 1: Du döms till en månads fängelse – Du avtjänar 30 dagar i fängelse.

Exempel 2: Du döms till två månaders fängelse – Du avtjänar 40 dagar i fängelse.

Exempel 3: Du döms till tre månaders fängelse – Du avtjänar 60 dagar i fängelse.

Från så kallat ”28:3-fängelse”, skyddstillsyn i kombination med fängelse, sker ingen villkorlig frigivning utan hela fängelsestraffet avtjänas då, se vidare i avsnittet om ”28:3-fängelse”.

Den som har varit frihetsberövad före domen till fängelse, får som utgångspunkt avräkna de dagarna på det utdömda fängelsestraffets längd. En dags anhållande eller häktning avräknas då mot en dags fängelse.

Vad gäller under prövotiden efter fängelsestraffet?

Den villkorligt medgivna friheten från fängelsestraffet, normalt en tredjedel (1/3-del) av straffet, kan du bli tvungen att avtjäna – helt eller delvis – om du gör dig skyldig till ny brottslighet under den prövotid som löper efter det avtjänade fängelsestraffet. Man säger då att man förverkar tidigare villkorligt medgiven frihet.

Prövotiden efter fängelsestraff motsvarar den strafftid som återstår vid frigivningen, men minst 365 dagar (typiskt sett ett år). Straffet anses fullgjort först när prövotiden har gått ut. Straffet kan alltså sägas pågå både under anstaltsvistelsen och under den efterföljande prövotiden.

I vissa fall kan Kriminalvården bestämma att du ska ställas under övervakning under prövotiden efter villkorlig frigivning från fängelsestraff. Det är vanligast att övervakning sker om det finns en risk för att du gör dig skyldig till ny brottslighet. Övervakningen innebär att du håller kontakt med en övervakare angående bostad, sysselsättning och andra viktiga förhållanden. Du är också skyldig att gå på möten och hålla telefonkontakt med övervakaren. Du kan dessutom bli skyldig att exempelvis delta i programverksamhet, vård och behandling eller drogkontroller. Vissa av dina skyldigheter kan Kriminalvården välja att kontrollera genom elektronisk övervakning, s.k. fotboja.