Vad innebär böter?

Det finns tre sorters böter, och två av bötestyperna används ofta: dagsböter och penningböter.

Penningböter

Penningböter är det som de flesta personer tänker på när de hör ordet böter, dvs. en viss summa – exempelvis 2 000 kronor – som betalas som straff för en överträdelse. Penningböter är vanligt som reaktion på exempelvis trafikbrott.

Dagsböter

När ordet böter används i brottsbalken och specialstraffrättslig lagstiftning så avses inte penningböter utan dagsböter. Dagsböter är en vanlig reaktion på många brott, till exempel olovlig körning, ringa narkotikabrott eller rattfylleri av den s.k. normalgraden.

Dagsböter består av två delar: ett visst antal dagsböter och ett visst belopp för varje dagsbot. Antalet dagsböter bestäms utifrån hur allvarligt brottet är. Storleken på varje dagsbot bestäms utifrån dina ekonomiska förhållanden. Genom den här konstruktionen är det tänkt att böterna ska bli lika kännbara för den som har en hög inkomst som för den som har en låg inkomst eller helt saknar inkomst.

Exempel:

Ett ringa narkotikabrott som består i att du har rökt cannabis straffas med 30 stycken dagsböter. Om du helt saknar inkomst, så bestäms storleken på varje dagsbot till 50 kronor. Bötesstraffet blir då 30 stycken dagsböter om 50 kronor vardera, dvs. ett totalt bötesbelopp på 1 500 kronor (30 x 50). Du betalar hela bötesbeloppet -alltså 1 500 kronor – till staten vid ett och samma tillfälle (senast 30 dagar efter att domen har fått laga kraft, dvs. inte längre går att överklaga på vanligt sätt). 

Jämkning av böter

I vissa fall går det att få dagsbotens belopp nedsatt (s.k. jämkning). Ett exempel där jämkning kan tänkas är när antalet dagsböter på grund av brottets straffvärde blivit särskilt högt och straffet av den anledningen skulle komma att drabba den dömde alltför hårt. Ett annat jämkningsfall kan vara när någon lever under särskilt svåra sociala förhållanden och straffet därför skulle bli mycket betungande.