Hur går en bouppteckning till?

Om kvarlåtenskapen efter den avlidna är större än begravningskostnaderna måste dödsbodelägarna göra en bouppteckning.

En bouppteckning är ett dokument som visar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. Med hjälp av bouppteckningen kan praktiska bestyr som att sälja hus och avsluta bankkonton, utföras. Bouppteckningen fastställer också vilka som är den avlidnes efterlevande och arvingar, förekomst av testamente och andra omständigheter som är av betydelse för arvet.

Bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket efter ansökan inom samma tid förlänger tiden. Det kan myndigheten göra med hänsyn till boets beskaffenhet eller om det finns någon annan särskild orsak.

Bouppgivare och bouppteckningsförrättare

Den person som vårdar den avlidnas egendom, eller i övrigt bäst känner till dödsboets egendom, utses till bouppgivare. Bouppgivaren ska lämna uppgifter om dödsboet inför bouppteckningen.

Bouppgivaren ska även utse två utomstående förrättningsmän. Förrättningsmännen ska vara personer som inte på grund av lag eller testamente har rätt att ärva den avlidne. Förrättningsmännen ska intyga att det som har antecknats i bouppteckningen är riktigt och att tillgångarna har värderats efter bästa förstånd.

En boutredningsman eller en testamentsexekutor kan inte vara förrättningsman.

Utse gärna en advokat eller biträdande jurist på en advokatbyrå till förrättningsman, så att allt blir rätt.

Bouppteckningsförrättning

En bouppteckningsförrättning är ett sammanträde (möte) där man bl.a. går igenom den avlidnas tillgångar och skulder. Det ska framgå av bouppteckningen vilka som har varit närvarande vid förrättningen.

Alla som är berörda ska i god tid kallas till, eller närvara vid, bouppteckningsförrättningen. Det är inte möjligt att i efterhand rätta till ett fel bestående i att någon inte har blivit kallad och inte heller har varit närvarande vid förrättningen, genom att personen i fråga i efterhand godkänner bouppteckningen.

En dödsbodelägare som inte kan närvara vid bouppteckningsförrättningen, kan ge fullmakt åt någon annan person att närvara i dennes ställe. Fullmakten måste bifogas bouppteckningen.

Åtminstone en av förrättningsmännen behöver närvara vid förrättningen. Båda förrättningsmännen måste dock skriva under bouppteckningen och intyga att allt hagått rätt och riktigt till.

Ibland är ett dödsbo så omfattande att det behövs flera förrättningar.

Bouppteckningen ska registreras hos Skatteverket

Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet (inom en månad efter det att bouppteckningen har upprättats). Genom att Skatteverket registrerar bouppteckningen kan t.ex. banker tillåta att uttag görs från den avlidnas bankkonton med stöd av handlingen.

Den bouppteckning som skickas in till Skatteverket för registrering ska innehålla själva bouppteckningen i original, en bestyrkt kopia av bouppteckningen (intyg om att kopian överensstämmer med originalet), bestyrkta kopior eller original av testamenten, kallelsebevis till bouppteckningsförrättningen, arvsavståenden och liknande samt fullmakter i original.

Ibland tar det lång tid att få in nödvändiga uppgifter från banker, myndigheter och försäkringsbolag. Om det finns risk för att bouppteckningen inte kan lämnas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet, behöver anstånd (ytterligare tid) sökas hos Skatteverket. När anstånd söks måste man ange till Skatteverket varför bouppteckningen är försenad.

Dödsboanmälan

En bouppteckning kan under vissa förhållanden ersättas med en dödsboanmälan.

Se vidare, När kan en bouppteckning ersättas med en dödsboanmälan?